update, new poems
Lite blandade dikter... eller vad man nu ska kalla dem, från december månad. Märker en tydlig humörsväng... men ja... livet ändras varje minut.
Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta
Men jag har gett upp hoppet
Det finns inget vi
Det har aldrig funnits ett vi
Och det kommer aldrig att finnas ett vi
Jag försöker att gå vidare
Men du finns ständigt där
Det går ibland
Men du kommer ständigt tillbaka
Du skyllde på mig
För något som du själv gjort
Jag ville inte detta
Jag ville leva lyckligt
Men nu lider jag istället
Jag får synda för ditt brott
Varför kan du inte bara försvinna?
Stick! Dra!
Jag skiter i hur bara du gör det
Your hand, on top of mine
Sending shivers up my spine
Your breath, hot against my skin
Makes me wanna commit a sin
Your voice, so beautiful in my ear
Makes me unable to think clear
Ett begär, som äter en inifrån
En längtan, så svår att motstå
En dröm, omöjlig att uppnå
Begäret äter upp en
Längtan blir för svår att motstå
Och drömmen blir sann
Begäret är kärlek
Längtan är en viss person
Och drömmen ett lyckligt förhållande
Förändring är något alla går igenom
Vissa tydligare än andra
Förändring på gott... och ont
Man kanske inte tror att det påverkar någon...
För att det är en sån liten sak
Men det påverkar alltid någon
Jag trodde aldrig att det här kunde bli verklighet
Jag trodde aldrig att jag skulle få sån tur
Kan man verkligen kalla det tur?
Jag menar man kan ju inte ha tur när det gäller känslor
Kanske kan säga att... ja jag vet inte.
Känslor är bara känslor... de går liksom inte att göra något åt
En del säger att känslor i form av kärlek, är ett misstag
Då är det ett väldigt underbart misstag jag har råkat ut för
Hans närhet var något jag hade vant mig vid
Det var mysigt att ha någon så nära
Men vad händer om man går över gränsen?
Kan man gå tillbaka till det som man hade innan?
Eller är allt förstört?
Jag ville gå över gränsen
Kosta vad det kosta vill
Jag ville ha honom
Man lever bara en gång
så varför inte göra det bästa av den gången
ta chanser, våga vilja leva
var inte rädd att ta åt dig
du kan inte förvänta dig att allt bara ska komma till dig
du måste agera också
Hans ögon var orsaken till att mina känslor löpte amok.
Hans underbara ögon.
En blick in i de ögonen... och man förlorade all hjärnkapacitet
Även om jag förnekade det i början
så hade jag känslor för honom
och jag ville ha honom
De sista blev inte så bra... bara något som jag slängde ihop på fem minuter typ. Om ens det...
